En vårdnadstvist som en kollega i Göteborg var med om fick mig att skriva detta inlägg.

Vårdnaden om ett barn är den rätt och auktoritet som en förälder har över de viktigaste besluten för barnet. Vårdnadstvister uppstår när föräldrarna inte kan komma överens om vårdnaden och det slutar med att de går till domstol för att en domare ska fatta beslut om vem som får vårdnaden. Barnets bästa är alltid centralt i alla vårdnadstvister.

Ett typiskt beslut kan ge båda föräldrarna gemensam vårdnad om sina barn, vilket innebär att de båda har rättigheter och skyldigheter när det gäller att fatta beslut om hur deras barn ska uppfostras. De typiska besluten kan också innehålla vissa begränsningar för vart och ett av besluten, t.ex. att begränsa den ena förälderns fysiska tillgång när vissa villkor föreligger (t.ex. anklagelser om misshandel). Ett typiskt beslut kan också innehålla bestämmelser om ensam föräldraskap Det kan handla om att låta en förälder fatta alla beslut utan att den andra föräldern har något att säga till om, eller att låta båda föräldrarna fatta alla beslut tillsammans. Det är inte nödvändigt med vårdnad vid gemensam fysisk vårdnad om inte exklusiv beslutanderätt ingår.

En vårdnadstvist är vanligtvis mycket känslomässiga och svåra situationer för alla, särskilt för barn. Vårdnaden måste lösas innan föräldrarna går skilda vägar, oavsett om det innebär att man kommer överens om en föräldraplan tillsammans eller med hjälp av en domare när föräldrarna inte kan komma överens om villkoren själva. Utan en överenskommelse om vårdnaden kan en förälder lämna in en ansökan om att få tillgång till sitt eller sina barn på grundval av sin rätt att göra det enligt lagen om vårdnad. Om så sker kommer en domare att fatta ett beslut om vårdnad på grundval av alla relevanta faktorer, inklusive eventuella skriftliga överenskommelser mellan föräldrarna eller beslut som fattats i tidigare förfaranden om vårdnad om barnet.